Almas tankar

Aldeles nyss hörde jag en svag liten knackning på dörren. Det visade sig vara sonen till en av mina blivande grannar, Rickard. Med sig hade han en frisbee med solrosfrön på. Han förklarade att han gillade solrosfrön och frågade om jag också tyckte om dem. Jo visst gör jag det svarade jag. -Vill du ha? frågade han med ett glatt leende. Hur gullig får man bli?

Han verkade inte ha något annat på hjärtat så vi pratade lite innan jag sa att jag nog borde gå in så att jag inte smittade honnom med den här dunderförkylningen. -För du vill väl inte bli sjuk så här på sommarlovet. -Näää svarade han glatt. -Hej dåååå tjoade han medans han skuttade iväg till sina lekkompisar.

Om någon undrar så är Rickard snart 6år.

...intet nytt. Jag har knappt lämnat soffan idag. Jag var ner och handlade lite mat och det kändes löjligt jobbigt. Nu tror jag att jag ska ta och titta lite på Family Guy eller så ska jag dra igång extärna hårddisken och kolla på en Futuramafilm.

Nope, inte frisk än snarare tvärt om. Jag känner mig lite piggare i kroppen men samtidigt så har jag börjat hosta upp slem och det är riktigt obehagligt. Feber, svullet svalj, täpt näsa och allt sånt är kvar sen igår. Hoppas att värken i kroppen släpper snart för att inte tala om träningsvärken jag har fått av allt hostande.

Annars har ingenting hänt här överhuvudtaget. Eller jo föresten.. Våran såkallade generalentreprenör har äntligen hört av sig efter att vi har jagat honom några dagar. Egentligen har vi ringt och jagat honom sedan i april. Då skulle han gräva en dränering nedanför berget men den blev inte bra (usel stämmer väl bättre överens med sanningen). Då skulle han göra om den...och vi väntar fortfarande. Lika så våran brunn. Den är sned och ligger långt under marknivå. Så i juni kom han förbi med två ringar, inte betongringar som han sa att han skulle ordna, och slängde på. Men han gjorde ingenting åt att den är sned och den ligger fortfarnde under marknivå. Suck!

Nå, igår ringde han iaf (efter att vi kontaktat hans son och bett honnom att prata med honnom). På måndag, imorgon alltså, ska han komma och fixa med allt sa han. Vete fan om jag tror på honnom men jag hoppas. Till saken hör liksom att han ständigt lovar att han ska komma och fixa till det sista men han dyker aldrig upp.

Först skulle han komma innan midsommar, sen skulle han komma veckan efter midsommar, sen veckan efter det... Nån som ser ett mönster här? Ja, det började egentligen redan i april. Ingen av gångerna har han hört av sig och berättat att han inte kommer att dyka upp. Jag vet inte hur många gånger vi har suttit hemma och väntat förgäves. Hör man av sig och säger "Du, det här och det här har hänt så jag kan inte komma loss idag/imogron" så har jag lättare att förstå. Men att inte ens höra av sig och enbart komma med lama ursäkter när man väl får tag i honnom, gör mig rent ut sagt förbannad. Särskillt eftersom han inte dyker upp då heller.

Tack och lov så har både jag och Kristoffer semester tillsammans från och med nu och dyker han inte upp imorgon så var jag inte vad som kommer att hända. Jag hoppas verkligen för hans skull att han gör det, dyker upp alltså. Sen ska vi aldrig mera ha något med de där människorna att göra!!!

Vi har anlitat en annan kille att anlägga tomten nu. De där andra människorna får inte sätta sin fot på min mark igen. Pappa hade träffat honnom igår och då hade han frågat hur det gick för mig. Pappa berättade precis som det var och han svarade att: "Du kan säga åt henne att vara lugn, jag kommer". Det kändes bra att höra och att det var han som frågade. Det kanske kan bli bra ändå det här. Hoppas jag...

Nä, nu ska jag försöka få i mig lite frulle så man kan bli frisk någon gång. Sen frukost må hända men jag fick inte många timmars sömn inatt. Man får göra det bästa av det lilla man har. :)

Urk, sambon har smittat mig. Jag känner mig totalt däckad. Fyra-fem timmars sömn på det är lite för lite känner jag. Men å andra sidan är det inte lätt att somna när det rinner ut nosen och det brinner i halsen. Det här bådar inte gott inför Leksandsresan nästa vecka, suck. Känner jag mig så här har jag defifitivt ingen lust att åka upp dit men har jag något val?

Nu ska jag ta en duch, i ett försök att pigga på mig lite och sen ta mig ner på stan för att köpa mera ipren eller panodil eller vad tusan de än har. Jag är verkligen inte kinkig på den fronten just nu. Men först en kopp te. Jag borde verkligen försöka peta i mig någon slags frukost med men jag undrar om halsen klarar av det. Glass, räknas det som frukost?

Hoppas ni mår bättre än jag.

Vädergudarna står inte riktigt på min sida käns det som. Jag hade sett fram emot att testa mina nya dojjer i spåret idag men icke. Det regnar. Och det är sån där riktigt fint regn som tränger in precis överallt. Typiskt. Men det är inget att hänga läpp för, även om sol hade varit betydligt trevligare idag då min mor fyller år. Jag får helt enkelt ta och snöra på mig dojjerna och zumba in dem :) Det var längesedan nu men en dag som denna kan man behöva lite eldiga latinska rytmer. Jag tar nog bannemig på mig nya springtröjan också, allt ska testas.

Kär kär kär i min nya dator ♥
Ja idag har det blivit shopping delux. Det blev en ny dator, en 15,6 acer, och jag är jättenöjd. Nu kan jag äntligen utnytja mitt trådlösa bredband och det känns så skönt att vara sladdlös. Och nu kan jag till och med få in ♥☻☺ och sånna tecken i texten. Det gick inte på min gamla laptop. Bara den lilla detaljen att jag inte behöver sitta och lyssna på ett tröskverk (fläkten) när jag skriver ger många plusspoäng.

Men det blev inte bara en dator. Nej jag passade även på att inhandla en ny dvd-spelare som man kan spela blueray skivor på, trevligt. Och när jag kom hem och tittade lite nogrannare så upptäckte jag att jag även kan plugga i en usb-sticka eller varför inte min externa hårddisk och kolla på massvis med film. En mycket trevlig överaskning :)

Sen inhandlade jag även nya löpskor så nu jäklar kan jag ut och springa. Det var en lååång process och killen som hjälpte mig förklarade allt bra. Han hade mig till att springa på löpbandet och så kollade vi på den inspelade filmen och hej och hå... Men dojjor blev det tillslut. Och riktigt snygga är de också.

Det blev lite annat smått och gott med. Nya lysen till cyklarna och lite annat krafs. Nä nu ska jag ta och bekanta mig med datorn lite. Ha en trevlig kväll gott folk.

Äntligen tre veckors ledighet. Det ska bli så skönt att inte behöva kliva upp före klockan fem på morgonen på ett tag. Alldeles nyss så ringde verkstaden. Han ville kolla hur det hade gått med bilen. Vilken genombussig människa. Han hade ringt vid elva med men då sov jag. Lyckligtvis så löste sig allt igår men det var fint av honom att ringa och kolla. Just nu längtar jag mest till imorgon då jag och broderskapet ska åka och köpa en ny dator. Det är hopplöst att blogga från en Eriksson c902. För att inte tala om att det tar ca 12-15min att logga in på bloggen. Hoppas att allt går som det ska annars kommer jag inte att uppdatera särskilt mycket under semestern. Men först, ikväll ska jag på bio. Sista Harry Potter filmen...om jag får plats bland alla ungar som jag förutsätter kommer att vara där. Det blir nog bra det där. Nä, nu ska jag kliva upp och äta lite frukost och sen får vi se vad som händer. Kanske en liten promenad, kanske soffhäng. Vem vet, det är ju semester :)

Nu är jag riktigt riktigt trött. Det har jag iof varit hela dagen. Jag sov bara tre timmar och vaknade redan vid 11. Efter att ha försökt somna om i ca 45 min gav jag upp och gick upp. Det tog över en timme innan jag ens orkade släpa mig ut i garaget och måla det sista i garaget. Jag var så trött att jag kände mig fysiskt illamående. Inte roligt men å andra sidan kändes bedriften att ha klarat av det desto större.

Att sova på eftermiddagen gjorde inte saken bättre. Snarare tvärt om. Mådde nästan lika illa när jag vaknade då med. Det här är en klar naktdel med att jobba skift även om det sällan är så här illa.

Annars då? Jo, jag har varit och hämtat hem Lilla Blå. Åh så underbart skönt att ha min lilla pärla hemma igen. Jag blev lite orolig när jag körde hem från verkstaden och hörde ett klonkande ljud under hela resan. Mycket oroväckande tyckte jag och kastade mig på telefonen så fort jag kom hem. Han sa att han inte hade hållit på och skruva med underredet men att han skulle ha tid att kika på den nästa vecka. Suck...
"Men du..." sa han "kolla att det inte är någon av hjulbultarna som har släppt först"
Sagt och gjort. Jag tog mitt fäljkors och gick igenom alla hjulen, som satt som berg. Alla utom ett... Så jag drog åt bultarna och det gjorde susen. Så numera färdas jag i maskinell tystnas och det är ünderbar!

Om lite drygt en timme så kommer avlösningen och då blir det till att kasta sig i racerbilen och stampa plattan i botten. Bäst att skynda sig hem innan man somnar ;) Trött? Bara lite då. Men vad gör det för nu är det semester i tre veckor. Wohooo!

Uj, sov ända till 10:00 idag. Men det var jag värd om jag får säga det själv. Igår så blev jag nästan bokstavligt talat anfallen av migränen. Jag hade känt av lite under dagen att det bankade i skallen men det brukar det göra lite då och då, av och till. Inget att gnälla över så men dock lite obehagligt. Det lugnade ner sig eftersom jag tog det lugnt men så plötsligt efter maten så slog den till. Med full kraft.

Typiskt nog hade jag just stått och berättat att jag minsan inte blev särskillt ljuskänslig eller mådde så illa under migränen som min mor och lillebror. Vad händer? Jo det stack i ögonen, bakom höger öga fanns enbart en pulserande smärta och det kändes som om man åkt på en rejäl råsop i solarplexus (eller plexus solaris om vi ska vara riktigt petiga). I med migränmedecinen... och då började magen krångla. Perfa liksom. När klockan var 22:15 hade jag nästan panik men eftersom det var så nära avlösning var det bara att bita ihop. Promenaden till bilen har aldig varit så lång. Tack och lov så körde Matten hem. Guld att man jobbar med så underbara människor!

Idag har det annars varit totalt händelselöst. Jag lämnade in Lilla Blå till farbror bildoktorn. Hoppas att jag kan börja använda bakluckan efter det här besöket. Nå vi får se vilka storverk Bil-Kalle har uträttat.

Imorgon ska jag börja måla den sista lilla snutten i garaget. Bara tre gånger kvar...åsså kanske golvet. Nåja, det finns ju alltid ljus i tunnelns slut, frågan är bara om det är ett tåg jag ser.

                              
                                  Sovmorgon is tha shit ♥

Jag skulle vara duktig idag hade jag bestämt mig för och ställde klockan på 08:00. Visserligen blev jag väckt av sambon redan 04:15 som snoozade. Grrrrrr men jag somnade om iaf. Klockan 08:00 pinglade min mobil och jag kan väl inte påstå att jag skuttade upp ur sängen precis, men upp kom jag.

Lite dyster såg himlen ut men jag åt min frukost, baddade och borstade tänderna för att sen ge mig ut i spåret för att springa lite. När jag var färdig med mina bestyr så hade det börjat regna. Något av en miss i beräkningarna. Visst hade jag kunnat springa i regnet men det hade jag då rakt inte lust med. Alltså åkte jag och handlade matvaror istället. Jag ska laga mat åt skiftlaget idag. Thai red curry blir det (receptet finns längre tillbaka i bloggen om någon är intresserad).

Efter matvaruinhandlingen hade det slutat regna men det var kvavt så ända in i baljan. Och det var ungefär då som jag bestämde att det inte kommer att bli någon springning idag inte. Istället så tog jag cykeln och cyklade iväg till Bakluckan, en stor loppis som är varje tisdag.

Jag hittade tre gamla lakan från 70-talet som jag var tvungen att köpa. Mönsterna är riktigt gräsliga men tyget är underbart. Det är tunt och svalt och jätteskönt. Mina föräldrar hade sådana när jag var liten. Jag har ett påslakan kvar som är mitt men som sambon har lagt beslag på. Han är så varm och lider riktigt nu när det är så kvavt ute...lite som en hund i en bil *fniss*. Men nu när vi har två till så kanske jag kan få tillbaka mitt påslakan. Det tredje påslakanet var i übermjukt tunn bommull som kändes jätteskön den med.

Eftersom min dator har pajat så kan jag inte lägga upp några bilder på fynden :( Men med lite tur så löser det sig nästa vecka. Undrar bara hur många tusenlappar fattigare man kommer att bli. Det som lever får te ;)

Näpp, inte för mig inte. Jag jobbar eftermiddag och kommer inte hem förän vid 23:30. Men vad gör väl det. Vi i skiftet var ju ut på lite samkväm igår och det var mysigt så det förslog. Vi inledde med en liten fördrink hemma hos Anna. Fruktig och god trots whiskey bas. Whiskey ska drickas ren eller möjligtvis med is. Sa jag dricka, jag menade smutta. Jag är inte någon storkonsument av sånt. Det var faktiskt första gången på 2½-3 år jag drack det, möjligtvis ännu längre.

Sen gick vi till Terassen där vårat bord stod och väntade på oss, skönt. Vi slog oss ner och ögade igenom menyn och den var...lättläst. Kändes mera som en pamflett. Nåja, jag tog kyckligen och blev nöjd med det, även om Cesarsalladen såg riktigt fräch ut. Mätt blev man iaf. Ingen efterrätt för min del. Det fanns inte minsta lilla utrymme för det. Lite besviken över det ytterst begränsade utbudet på menyn men servitrisen var oerhört trevlig iaf.

Sen tog vi en promenad i hamnen innan vi gick tillbaka hem till Anna. Där dukade vi upp lite ost och kex, jordgubbar och vattenmelon. Mycket gott. Sen satt vi och pratade och skrattade tills kvällen blev sen. En mycket lyckad kväll med andra ord. Men å andra sidan har vi alltid trevligt tillsammans, oavsett om det är på jobbet eller i mera privat regi. Jag känner mig så lyckligt lottad som får tillbringa min tid med så trevliga och sympatiska människor. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig mått så bra som i det här skiftlaget. Vi är nog tamigtusan bäst ♥ ;)

Det fixas och trixas och donas i hemlighet. Japp, skiftlag 3 är igång igen :) Det här kommer att bli så bra.

Vilken härlig dag. Solen skiner, det är varmt ute och det finns helt klart potential för en riktigt übertoppen dag. Ja, jag är på ett ruggigt bra humör idag. Som lite grädde på moset så är det sista förmiddagen på bra många veckor idag. Det är aldrig fel.

Ikväll så ska skiftlaget ut och äta tillsammans. Det ska bli trevligt. Då kommer vi dessutom att överräcka bröllopspresenten till Magnus...som ska gifta sig!!! Han kommer att bli så förvånad! Anar ingenting hehehe. Det är en jättebra present till både brud och brudgum. Ooooo jag är så spänd på att se reaktionen :D

Igår så började vi spackla den sista biten i garaget. Det kändes toppenbra. Vi flyttade runt alla grejerna, färgburkar, hinkar, trimmer, vinterdäck och allt annat jox för näst sista gången (hoppas jag). Men ikväll blir det ingen aktivitet i garaget. Jag kör igång själv imorgon förmiddag. Förhoppningsvis efter ett varv i spåret. Jag tror jag får begränsa mig till ett varv i taget tills jag har köpt nya skor. Mina stackars fötter kommer att gå sönder annars. Men ett varv är vättre än inget varv får jag väl intala mig.

Idag tänker jag tillbaka på Dallas och Flagship University :)

                        Cause I've had the time of my life :)

Yeay. Trots tråkigheter med datorn och allmänt fullt upp så tog jag mig ut i spåret och sprang 5km igår. Mer än så mäktade jag inte med. Gårdagens luftfuktighet var inte att leka med. Det var som att ha ett filter i halsen som inte släppte ner tillräckligt med syre. Inte kul. Den förde även med sig den något oanade effekten att herrarna sprang utan tröja. Tja, man får stå ut med mycket i spåret ;)

Ingen framgång med att snöra skorna annorlunda. Säger bara ajajaj. Beslut i frågan har tagits och det måste bli nya skor. Jag kommer inte att kunna träna effektivt med de här skorna. Har redan kollat ut ett par nya gelinlägg. Mina är söndernötta hehe. Såååå otroligt sköna de är. Nä nya dojor nästa vecka...i samband med ny dator kan man tänka.

Det här inlägget skrevs igår men eftersom blogg.se strulade så kunde jag inte publicera det förän idag.

Inget ljus vid horisonten. Min dator är stendöd. Marias Andreas försökte återuppliva den men det gick inte alls. Så nu blir det till att åka och köpa sig en aldeless ny dator. Det är iof välbehövligt. Det har ju liksom levt på övertid i bra många år. En laptop håller tydligen ca 3år och min är 6år gammal. Så det var väl bara en tidsfråga. Men vilken välsignad tur att jag tömde burken på alla kort på söndag natt. På måndagen var den ju kaiko.

Så nu blir det väl inte direkt bättre med uppdateringarna ett tag, snarare tvärt om. Meeeen som Maria sa, Se det som en investering så käns det bättre. Och med lite tur har hon rätt.

         
                                        R.I.P lilla laptop

Min dator är död! När jag skulle starta den idag så ville den inte. Det kom bara upp en vit text som sa att programvaran eller något annat hade ändrats och att det inte gick att starta den. Mycket märkligt eftersom jag satt vid datorn hela natten, nåja några timmar iaf, och stängde av den som vanligt. Allt jag gjorde var att redigera lite bilder i Picasa. Jag rörde inget annat och ändrade inga inställningar. Suck, det här är det sista jag behöver just nu. Ännu en utgift :( Och bara surfa via mobilen går inte. Den är segare än torkad sirap. Önskar verkligen att jag hade en iphone, htc eller något i den stilen just nu. Avslutar inlägget med ännu en uppgiven suck :(

Nu är natthelgen avklarad om exakt 60min. Det känns superskönt. Nu är jag ledig i 1½ dag. I eftermiddag så kanske mamma kommer över på besök. Pappa och hans kompisar ska bada i tunnan och då tar mor till flykten :) Men det är inte helt säkert. Om någon av kompisarna har med sig sin bättre hälft så blir hon hemma. Jag förstår henne.

Idag ska jag sova som en liten gris. I går sov jag uselt. Kristoffer väckte mig vid 11. Kan lova att jag inte var på mitt soligaste humör då precis. Tack och lov fick jag sova lite på eftermiddagen så att jag klarade av nattskiftet men att sitta i ett halv-koma stadie är inte så muntert.

Aja, jag spenderade tiden jag faktiskt var vaken med att titta på Nord och Syd. Humm, jag tror jag måste köpa den boxen. Något som jag här om dagen, eller natten om vi ska vara petiga, köpte var Arne Anka - En afton på Zekes. Jag ÄÄÄÄLSKAR den. Lyckades spela in den när den gick på tv nån gång på 90-talet men så lånade min bror ut videobandet och det liksom försvann. Nå, för att göra en lång historia kort så hoppas jag att den kommer på tisdag eller onsdag.

     
Kan man annat än älska Robert Gustafssons gestaltning av Arne Anka?

Ja jäklar i min lilla låda, nu är jag stolt över mig själv! Idag (rent tekniskt sett igår) så uppnådde jag mitt första delmål. Jag sprang jag en mil, en hel jäkla mil i elljusspåret! Vilken underbar känsla att veta att man klarar av det. Att jag dessutom fixade det efter att ha jobbat natt och bara sovit fyra timmar gör ju inte bedriften mindre i mina ögon. Tusan så stolt jag känner mig.

Jag slipade av 7min på mitt personbästa i spåret. Lövly! Sist jag var ute i spåret och sprang (vid midsommar) orkade jag springa ett varv och fick gå och springa om vart annat de övriga tre varven. Bara det var ju en superprestation eftersom jag aldrig lyckats springa ett helt varv någonsin i hela mitt liv. Jag har ingen aning om hur tusan jag lyckades gå från att orka ett varv till fyra. Hade det inte varit för att jag var tvungen att äta, duscha och sova inför nattskiftet skulle jag kunnat springa minst ett varv till, kanske rent av flera.

Ja, det var bara det jag ville berätta :)

Enda smolket i bägaren är att jag nu har x antal nya blåsor på fötterna. Det blir inget springa av imorgon (idag) för min del. Kanske en sväng på cykeln om jag orkar. Mina stackars fötter har gjort sig förtjäta av rast och vila nu...för att inte tala om läkning.

Planen fortskrider. Om vädrets makter tillåter så hade jag tänkt att samma kväll som Midnattsloppet går av stapeln i Stockholm ska jag springa en mil här hemma. Då får jag en tid att slå nästa år då jag själv hoppas på att vara med blad alla deltagare.

Man kan föresten se kvällens "snigelfrossa" som hämd för vad den här rackaren hade ställt till med här om dagen.
Jag kom hem och upptäckte att det var någon konstig genomskinlig gegga på dörrmattan. Den var liksom täckt med slem. Och sen fick jag förklaringen...



Med denna bild i tankarna var det ganska svårt att svälja.