Stolt!
Ja jäklar i min lilla låda, nu är jag stolt över mig själv! Idag (rent tekniskt sett igår) så uppnådde jag mitt första delmål. Jag sprang jag en mil, en hel jäkla mil i elljusspåret! Vilken underbar känsla att veta att man klarar av det. Att jag dessutom fixade det efter att ha jobbat natt och bara sovit fyra timmar gör ju inte bedriften mindre i mina ögon. Tusan så stolt jag känner mig.
Jag slipade av 7min på mitt personbästa i spåret. Lövly! Sist jag var ute i spåret och sprang (vid midsommar) orkade jag springa ett varv och fick gå och springa om vart annat de övriga tre varven. Bara det var ju en superprestation eftersom jag aldrig lyckats springa ett helt varv någonsin i hela mitt liv. Jag har ingen aning om hur tusan jag lyckades gå från att orka ett varv till fyra. Hade det inte varit för att jag var tvungen att äta, duscha och sova inför nattskiftet skulle jag kunnat springa minst ett varv till, kanske rent av flera.
Ja, det var bara det jag ville berätta :)
Enda smolket i bägaren är att jag nu har x antal nya blåsor på fötterna. Det blir inget springa av imorgon (idag) för min del. Kanske en sväng på cykeln om jag orkar. Mina stackars fötter har gjort sig förtjäta av rast och vila nu...för att inte tala om läkning.
Planen fortskrider. Om vädrets makter tillåter så hade jag tänkt att samma kväll som Midnattsloppet går av stapeln i Stockholm ska jag springa en mil här hemma. Då får jag en tid att slå nästa år då jag själv hoppas på att vara med blad alla deltagare.
Jag slipade av 7min på mitt personbästa i spåret. Lövly! Sist jag var ute i spåret och sprang (vid midsommar) orkade jag springa ett varv och fick gå och springa om vart annat de övriga tre varven. Bara det var ju en superprestation eftersom jag aldrig lyckats springa ett helt varv någonsin i hela mitt liv. Jag har ingen aning om hur tusan jag lyckades gå från att orka ett varv till fyra. Hade det inte varit för att jag var tvungen att äta, duscha och sova inför nattskiftet skulle jag kunnat springa minst ett varv till, kanske rent av flera.
Ja, det var bara det jag ville berätta :)
Enda smolket i bägaren är att jag nu har x antal nya blåsor på fötterna. Det blir inget springa av imorgon (idag) för min del. Kanske en sväng på cykeln om jag orkar. Mina stackars fötter har gjort sig förtjäta av rast och vila nu...för att inte tala om läkning.
Planen fortskrider. Om vädrets makter tillåter så hade jag tänkt att samma kväll som Midnattsloppet går av stapeln i Stockholm ska jag springa en mil här hemma. Då får jag en tid att slå nästa år då jag själv hoppas på att vara med blad alla deltagare.
Kommentarer
Trackback
