Omställning av inställning
Japp, nu får det bära eller brista. Jag har gett mig in på konststycket att programera om hjärnan. Det låter det va? Jag har alltså kastat mig in i det Ewerlöfska programet som kommer att vara i tio veckor med tre pass i veckan. Namnet hintar ganska bra om vad det gäller men för det som inte tog det direkt så rör det springning.
Det är ett program som Malin Ewerlöf har skrivit ihop för att man ska komma igång att springa. Man ska liksom ställa om hjärnan till att den ska gilla springning. Jag har alltid haft svårt för springning så det här ska bli spännande. Att jag dessutom har kondition som ett gammalt ök gör ju att man känner sig lite som en underdog.
MEN jag gjorde första passet igår och jag måste säga att det gick över förväntan. Jag var väl lite dum som hade varit ute på långpromenad innan men jag tänkte att det var bättre att börja när man var taggad till tusen än att vänta en dag till när entusiasmen kanske inte var fullt så hög. Vi får se hur det går imogron när det är dax för pass två... Då har jag jobbat natt och brukar vara ganska mossig i roten.
Enda orosmolnet är min fot. Problemområde nr1 liksom. Men om foten håller ska det här nog gå bra. Tänk om man kunde lyckas ställa om hjärnan så att man tänkte att jag ska ut och springa enbart för att det är kul. Det vore nåt det.
Malin Ewerlöf-Krepp på språng
Det är ett program som Malin Ewerlöf har skrivit ihop för att man ska komma igång att springa. Man ska liksom ställa om hjärnan till att den ska gilla springning. Jag har alltid haft svårt för springning så det här ska bli spännande. Att jag dessutom har kondition som ett gammalt ök gör ju att man känner sig lite som en underdog.
MEN jag gjorde första passet igår och jag måste säga att det gick över förväntan. Jag var väl lite dum som hade varit ute på långpromenad innan men jag tänkte att det var bättre att börja när man var taggad till tusen än att vänta en dag till när entusiasmen kanske inte var fullt så hög. Vi får se hur det går imogron när det är dax för pass två... Då har jag jobbat natt och brukar vara ganska mossig i roten.
Enda orosmolnet är min fot. Problemområde nr1 liksom. Men om foten håller ska det här nog gå bra. Tänk om man kunde lyckas ställa om hjärnan så att man tänkte att jag ska ut och springa enbart för att det är kul. Det vore nåt det.
Malin Ewerlöf-Krepp på språng
Kommentarer
Trackback
