Nu ere' klippt
Ja, nu har jag äntligen klippt håret. Jag tror det var ett år sedan jag var och gjorde det på salong sist. Det behövdes verkligen. Jag har verkligen åsidosatt allt som har med utseende att göra till förmån för husbyggeri. Jag tror att jag ska ta och unna mig en ansiktsbehandling i födelsedgaspresent, från mig till mig. För jag lär inte få något av någon annan (som jag var tvungen att påminna igen om att jag fyller år på måndag).
Senare efter att jag kommit hem så kom brorsan och Janette över och jag agerade frissa där. Jag klippte av ca 15-20cm av hennes långa, fina, tjocka hår. Det kändes helskummt och jag var livrädd att hon skulle ångra sig när jag väl satt saxen i håret och klippt till. Det gjorde hon nu inte, tack och lov. Det blev faktiskt väldigt bra måste jag säga. Hon har ett väldigt tacksamt hår att klippa(spikrakt), inte som mitt. Självfall må vara vackert men det är värdelöst när man ska klippa sig.
Jag ringde iaf och beställde maten som vi ska äta på torsdag. Vi blir 16 glada själar som ska ut på Båtveckan i Öregrund. Med lite tur så blir det Mikael Rickfors i öltältet efter maten. Men jag glider ifrån ämnet. Efter att ha läst upp vad vi ville beställa så säger killen jag pratade med:
"Är det Terry du har pratat med??"
"Jag vet inte, han presenterade sig aldrig med det var samma kille båda gångerna jag ringde"
"Ah.."
Det visade sig att de har en speciell meny under båtveckan och att många av rätterna som vi ville ha inte fanns med. Det var det banne mig inte någon som hade berättat för mig när jag ringde och inte stod det på deras hemsida heller. F-n så besviken jag känner mig. Killen skulle iaf prata med köksmästaren och sedan ringa upp mig. Obra eftersom jag skulle sova inför natten. Han skulle istället höra av sig imorgon/idag kl 12:00. Guuud så drygt. Det blir ta mig fasen alltid något när jag ska organisera och fixa. Liiite less blir man efter ett tag.
Vi får se hur det blir med mat nu. Känns inte kul att behöva sitta i telefon och fixa in i det sista. Fnys.
Aja, om 2½ timme börjar världens bästa onsdag. Dvs att jag nu är ledig och har semester och tralalala. Skönt. Jag har iof tagit 4 extra pass men det får la gå. Färgen var dyr och degen måste in. Just ja, det måste jag berätta. När jag kom tillbaka från frissan hade sambon varit och köpt färg till garageporten. Han satt och pratade i telefon när jag kom in och jag tittade som hastigast på den. Dåååå knöt det sig i magen igen. Han hade inte alls köpt vit färg utan "sandsten" alltså samma färg som huset. Illa illa illa. När jag påpekade att jag inte alls var nöjd med hans färgval blev han minst sagt sur och fräste att jag faktiskt fick åka och köpa ny färg själv då! Jag tyckte han var orevlig och frågade varför han hade köpt den kullören utan att diskutera med mig först (eftersom vi hade bestämt att det skulle vara vita dörrar överallt).
Efter lite diskuterande fram och tillbaka började han se allt mer oförstående och osäker ut tills han plötsligt utbrister:
"Sandsten? Har jag gått och köpt sandsten?!? Det var ju lätthet jag menade att jag skulle ha!"
Jag påpekade att de i affären förmodligen inte förstod att det var "lätthet" han ville ha när han sa "sandsten". Sen bröt jag ihop och började tokskratta så att jag nästa ramlade av stolen. Sambon hade en ytterst fåraktig uppsyn. Det blev inte bättre när han suckande konstaterade att vi inte alls behövde mera färg eftersom vi har massor med "lätthet" och slutligen fick erkänna en total hjärnkollaps. Resterande del av dagen kunde man höra mig mumla "sandsten" och sedan börja skratta okontrollerat. Stackars sambon...not ;P
Ja det är roligt nästan jämt på E-street.
Senare efter att jag kommit hem så kom brorsan och Janette över och jag agerade frissa där. Jag klippte av ca 15-20cm av hennes långa, fina, tjocka hår. Det kändes helskummt och jag var livrädd att hon skulle ångra sig när jag väl satt saxen i håret och klippt till. Det gjorde hon nu inte, tack och lov. Det blev faktiskt väldigt bra måste jag säga. Hon har ett väldigt tacksamt hår att klippa(spikrakt), inte som mitt. Självfall må vara vackert men det är värdelöst när man ska klippa sig.
Jag ringde iaf och beställde maten som vi ska äta på torsdag. Vi blir 16 glada själar som ska ut på Båtveckan i Öregrund. Med lite tur så blir det Mikael Rickfors i öltältet efter maten. Men jag glider ifrån ämnet. Efter att ha läst upp vad vi ville beställa så säger killen jag pratade med:
"Är det Terry du har pratat med??"
"Jag vet inte, han presenterade sig aldrig med det var samma kille båda gångerna jag ringde"
"Ah.."
Det visade sig att de har en speciell meny under båtveckan och att många av rätterna som vi ville ha inte fanns med. Det var det banne mig inte någon som hade berättat för mig när jag ringde och inte stod det på deras hemsida heller. F-n så besviken jag känner mig. Killen skulle iaf prata med köksmästaren och sedan ringa upp mig. Obra eftersom jag skulle sova inför natten. Han skulle istället höra av sig imorgon/idag kl 12:00. Guuud så drygt. Det blir ta mig fasen alltid något när jag ska organisera och fixa. Liiite less blir man efter ett tag.
Vi får se hur det blir med mat nu. Känns inte kul att behöva sitta i telefon och fixa in i det sista. Fnys.
Aja, om 2½ timme börjar världens bästa onsdag. Dvs att jag nu är ledig och har semester och tralalala. Skönt. Jag har iof tagit 4 extra pass men det får la gå. Färgen var dyr och degen måste in. Just ja, det måste jag berätta. När jag kom tillbaka från frissan hade sambon varit och köpt färg till garageporten. Han satt och pratade i telefon när jag kom in och jag tittade som hastigast på den. Dåååå knöt det sig i magen igen. Han hade inte alls köpt vit färg utan "sandsten" alltså samma färg som huset. Illa illa illa. När jag påpekade att jag inte alls var nöjd med hans färgval blev han minst sagt sur och fräste att jag faktiskt fick åka och köpa ny färg själv då! Jag tyckte han var orevlig och frågade varför han hade köpt den kullören utan att diskutera med mig först (eftersom vi hade bestämt att det skulle vara vita dörrar överallt).
Efter lite diskuterande fram och tillbaka började han se allt mer oförstående och osäker ut tills han plötsligt utbrister:
"Sandsten? Har jag gått och köpt sandsten?!? Det var ju lätthet jag menade att jag skulle ha!"
Jag påpekade att de i affären förmodligen inte förstod att det var "lätthet" han ville ha när han sa "sandsten". Sen bröt jag ihop och började tokskratta så att jag nästa ramlade av stolen. Sambon hade en ytterst fåraktig uppsyn. Det blev inte bättre när han suckande konstaterade att vi inte alls behövde mera färg eftersom vi har massor med "lätthet" och slutligen fick erkänna en total hjärnkollaps. Resterande del av dagen kunde man höra mig mumla "sandsten" och sedan börja skratta okontrollerat. Stackars sambon...not ;P
Ja det är roligt nästan jämt på E-street.
Kommentarer
Trackback
