Dag 7
Idag ringde klockan redan 05:45. Det kändes tidigt men inte så illa som jag hade trott. Kom inte isäng förän efter midnatt pga väckarklocks trassel. Eftersom frukosten började serveras 06:00 så tog vi det ganska lugnt. När vi kom ner så var det bara en farbror som satt där. De hade inte riktigt hunnit plocka fram hela frukosten så man fick ta det allt eftersom det kom fram på borden.
Vi skulle bli upphämtade mellan 07:45 och 08:00. Minibussen kom redan 07:35 så vi var i god tid. Däremot fick vi sitta och vänta i 20 min vid nästa hotell där nästa par skulle plockas upp. Men de förklarade att de hade fått 08:15-08:30 i upplocknings tid så med tankke på det så var vi långt före i tidsschemat.
Vi kördes till Chalong Bay där vi serverades kaffe, läsk och lite sånt i väntan på att alla skulle anlända. Vi passade på att hyra simmfötter. Vi hängde med det trevliga paret från Jämtland. Det visade sig att han kände en på mitt jobb och att han var i en liknanade branch. Vad är oddsen?
Snart blev vi lotsade till våran båt, 39:an. Vi steg ombord och gjorde det så bekvämt för oss som möjligt. Det var helt knökfullt och givetvis så hade vi småbarnsföräldrar med ombord. Inget ont om dem men två barnvagnar, även i ihopfällt skick utgjorde ju inte mera plats precis. Barnen var gissningsvis två och fyra och var väl inte helt nöjda med att det skumpade och lät ganska mycket och protesterade högljutt, skrek alltså.
Nå, vi styrde kosan mot ön Phi Phi Ley och Maya Bay (där scener ur "The Beach" spelades in). Det tog väl ungefär 40 min dit. Många slumrade påvägen dit, vaggade av havet och motorernas bakgundsljud. Väl framme var det väldigt vackert men ack så fullt med speedboats, longtaleboats och turister, turister, turister. Det var så fullt att båtarna inte kunde lägga till utan fick släppa av passagerarna och sen ankra 20 meter ut.
Vackert
Men ack så överfullt
Efter ett 30 min stopp där fortsatte vi ut därifrån. Efter ca 5 min stannade vi så att vi i lugn och ro kunde snorkla, om vi ville.
Det ville vi. Vi drog på oss grodfötterna och hoppade i. K hoppade i först eftersom jag, i egenskap av "reseledare" fixade med våre grejor. Då upptäckte jag att han hade tagit en av mina simmfötter. Inte helt lätt att få tag i honnom och byta tillbaka. Då märkte han att han hade fått två olika stora simmfötter. Mina var tack och lov samma storlek. Jag hade köpt en undervattenskamera och knäppte en massa kort. Men eftersom jag inte har någon scanner så blir det inga undervattens bilder, tyvärr. Några av dem blev riktigt bra.
Sen fortsatte turen förbi Viking Cave, där vi inte fick gå iland. Vi fortsatte istället till Monkey Beach. Där fick vi bananer som vi kunde mata aporna med om vi ville. Det var ganska mycket folk där med. Jag tror nog att aporna var ganska mätta. Guiden hade varnat oss gång på gång att det var vilda apor och absolut inga gosedjur som man kunde klappa. Lik förbaskat skulle en japansk dam på våran båt försöka klappa en fullvuxen apa. Big misstake! Den fräste, visade tänerna och svingade en kloförsedd tass mot henne när hon kokm förnära. Hon nästan flög tillbaka till sin kamerautrustade make och respekterade avstånden efter det. Jag lyckades få en liten rackare att acceptera bananerna jag bjöd den.
Knäppte många kort på dem, här är några av dem
Även en apa kan bli törstig. Den här lille gynnaren snodde ett glas fanta.
Apan med min banan. Visst är han lite lik Yoda...
Sen var det lunch på Phi Phi Don. Lunchen var väl säkert trevlig om man gillar fisk. Nu är ju inte det min favorit mat precis så jag kan väl inte påstå att det var sååå toppen. Dessutom var maten kall. Stort minus där. Lite tråkigt att man inte hann gå omkring och kolla på saker där. Det var nästan raka spåret tillbaka till båten.
Nästa destination var Koh Khai Nail Island. En väldigt liten ö, det tog bara 5 min att gå runt den. Men det var fint där. Stranden var täckt med sten och koraller så jag var glad att jag hade simfötter på mig. Jag spenderade största delen med att snorkla medans vi var där. Fantastiskt att se undervattenslivet. Man hörde hur pappegojfiskarna knaprade på korallen. Helhäftigt!
Stranden på Koh Khai Nai Island
Båtarna som precis ska ta oss hem
Efter 1 1/2timme i vattnet spenderade jag lite tid på stranden, gick runt ön (det tog verkligen 5 min) och sen var det dax att åka hem igen. På vägen hem tror jag nästan att alla somnade...utom de fem israelerna som satt brevid mig. Gudars skymning så mycket de pratade under hela dagen, och högt. Jag började tro att de hade fel på hörseln. En av tjejerna gapade hela tiden. Det var skönt att de var lite mera dämpade på vägen tillbaka. Från Calong Bay så kördes vi hem med samma minibuss som vi kom i.
Sammanfattningsvis en underbar dag.
