En födelsedag till
Japp, i augusti duggar födelsedagarna tätt. Idag, eller igår eftersom klockan har passerat midnatt, så fyllde min härliga morfar 85år. Eftersom jag jobbar natt så är min dygnsrytm lite ur led men det blev ett besök hos mormor & morfar ändå, två faktiskt.
Dagen började inte riktigt som jag hade tänkt mig. Efter div skogsjobb och en roddig natt på jobbet så var jag helt uppe i varv. Jag somnade inte förän 09:00...och vaknade 11:00. BESVIKEN! Tog en banan och försökte somna om, lyckades och vaknade inte förän 14:20. Hungrig som en jag vet inte vad. Efter avslutad frukost ringde bror. Då hade bilen stannat igen. Tredje gången på en månad ungefär. Inte kul. Så det var bara att kasta sig iväg på ett rescue-mission.
På vägen hem blev det en blixtvisit hos födelsedagsjubilaren. Hann pressa i mig lite tårta och ett glas saft innan jag var tvungen att åka och handla, fixa & dona och sedan packa in K i bilen och sedan styra kosan mot kalaset igen, beväpnad med en chokladask. Efter en stund blev jag hemskickad av faderskapet med orden:
"Hem och sov nu. Vi skjutsar hem K senare."
Oj så välkommen man kände sig, hehe. Men det var i sanningens namn lika bra. Trött var jag och vänta på att de skulle bogsera hem brorsans bil skulle ha tagit ett bra tag. Så efter en liten lur var det dax att åka iväg till jobbet igen. Men eftersom det är sista skiftet innan ledigheten så känns det inte så tokigt ändå. Imorgon får jag sova ut. Helt underbart.
Världens bästa morfar! 85 år ung!
Dagen började inte riktigt som jag hade tänkt mig. Efter div skogsjobb och en roddig natt på jobbet så var jag helt uppe i varv. Jag somnade inte förän 09:00...och vaknade 11:00. BESVIKEN! Tog en banan och försökte somna om, lyckades och vaknade inte förän 14:20. Hungrig som en jag vet inte vad. Efter avslutad frukost ringde bror. Då hade bilen stannat igen. Tredje gången på en månad ungefär. Inte kul. Så det var bara att kasta sig iväg på ett rescue-mission.
På vägen hem blev det en blixtvisit hos födelsedagsjubilaren. Hann pressa i mig lite tårta och ett glas saft innan jag var tvungen att åka och handla, fixa & dona och sedan packa in K i bilen och sedan styra kosan mot kalaset igen, beväpnad med en chokladask. Efter en stund blev jag hemskickad av faderskapet med orden:
"Hem och sov nu. Vi skjutsar hem K senare."
Oj så välkommen man kände sig, hehe. Men det var i sanningens namn lika bra. Trött var jag och vänta på att de skulle bogsera hem brorsans bil skulle ha tagit ett bra tag. Så efter en liten lur var det dax att åka iväg till jobbet igen. Men eftersom det är sista skiftet innan ledigheten så känns det inte så tokigt ändå. Imorgon får jag sova ut. Helt underbart.
Världens bästa morfar! 85 år ung!
Kommentarer
Trackback
