Baby I'm back.
Tjolahoppsan hej! I'm back online!
I 4 dagar så har onda troll besatt min dator och fixat att den inte alls vill vara med i matchen. Ingen totalkatastrof men jädrans irriterande eftersom det är då jag hittar roligheter att skriva om. Men är man nu lagd på det viset att man tror att man kan fixa allting själv och vägrar man ringa datakunnige bror så har det tagit några extra dagar att ge sig ikast med problemet. Men nu har trollexorsism utövats och man smurfar åter igen glatt på nätet.
Lördag idag och jag hänger på "The funfactory hela helgen"...möööörv! Det är varmt som, som, ja..det är jäkligt varmt helt enkelt. Så förtillfället åker man bb, bastubil.
Var ut och på nåt slags samkväm med jobbet i torsdags. Grillbuffé på Köket. Mumma va gott det var. Smakade både kängru och husets vin flera gånger om. Sen bestämdes att vi skulle ta och spankulera ett tag för att motverka paltkoman. Det gick över förväntan tills vi kom till en glassaffär. Plötsligt var det avdelning halt och hälften av gänget köpte glass. En viss mobbing pågick av mitt glassval och det hävdades att jag bara köpte den för att slippa bjuda, men vaddå! Hur kan man inte gilla polkagris, aftereight och cockies and cream??? Aja, inte mitt problem.
Tog sig hem relativt tidigt, trodde jag. Hörde musik och plötsligt befann jag mig i trädgården på GM. Hittade både Dino och Pekka där så hemgången blev något försenad.
Kom att tänka på något som hände när jag var ut för, mmmmm, två veckor sedan.
Träffade på en person som jag inte sett sen Tobbebobbes student. Han glassade fram på dansgolvet och började dansa med mig. Jag tror ju benhårt att han känner igen mig (särskillt eftersom han är där med en som jag har känt sen jag var 10år) och tänker inte mer på det utan tar ut svängarna, dansar på och har kul. Går vidare, träffar folk från både då och nu, letar efter polarn, hänger i baren osv. Efter att vakterna schasat ut alla står vi utanför och eftersnackar. Då kommer han fram och frågar vart jag tog vägen och vem jag är. Tror ju fortfarande att han skojar så jag drygar mig lite innan jag fattar att han inte har en susning. Så jag berättar vem jag är.
Den blicken jag fick var priceless. Ögonen stora som tefat och likheten med en fågelholk var slående.
-Jag var kär i dig i tre år! säger han
-Eh, jaha... Men varför sa du ingenting då?
-Gningingäääö.......jamen, jamen, jamen. Trodde du typ visste typ. lyder den snärtiga comebacken
Lite synd eftersom jag alltid tyckt att han är grymt trevlig. Frågade varför han inte hejade på Tobbebobbes student. Visade sig att han inte hade varit medveten om att jag var där. Påpekade att jag stod nästan mitt framför honnom och ropade hans namn och undrade hur han kunde missa det. Han nämnde att han var mitt uppe i sitt eget privata helvete och med största sannorlikhet varit hög som ett hus.
-Och nu då? undrade jag försynt
-Been there, done that. Aldrig någonting starkare än öl nu.
Så hans sista minne av att vi träffats är -99. Och nu? Nu har han en 4 månaders dotter och bor i ett hus längs den slinga som jag brukar vara ute och gå längs.
Livet är bra undligt.
Han såg helt förstörd ut när han insåg att vi bor så pass nära varandra numera. Det blev inte bättre när jag sa att jag bott där i 2 år. Livet är som sagt bra undligt ibland.
MEN varför i hela friden tror folk att jag kan gissa mig till hur de känner???
xx
I 4 dagar så har onda troll besatt min dator och fixat att den inte alls vill vara med i matchen. Ingen totalkatastrof men jädrans irriterande eftersom det är då jag hittar roligheter att skriva om. Men är man nu lagd på det viset att man tror att man kan fixa allting själv och vägrar man ringa datakunnige bror så har det tagit några extra dagar att ge sig ikast med problemet. Men nu har trollexorsism utövats och man smurfar åter igen glatt på nätet.
Lördag idag och jag hänger på "The funfactory hela helgen"...möööörv! Det är varmt som, som, ja..det är jäkligt varmt helt enkelt. Så förtillfället åker man bb, bastubil.
Var ut och på nåt slags samkväm med jobbet i torsdags. Grillbuffé på Köket. Mumma va gott det var. Smakade både kängru och husets vin flera gånger om. Sen bestämdes att vi skulle ta och spankulera ett tag för att motverka paltkoman. Det gick över förväntan tills vi kom till en glassaffär. Plötsligt var det avdelning halt och hälften av gänget köpte glass. En viss mobbing pågick av mitt glassval och det hävdades att jag bara köpte den för att slippa bjuda, men vaddå! Hur kan man inte gilla polkagris, aftereight och cockies and cream??? Aja, inte mitt problem.
Tog sig hem relativt tidigt, trodde jag. Hörde musik och plötsligt befann jag mig i trädgården på GM. Hittade både Dino och Pekka där så hemgången blev något försenad.
Kom att tänka på något som hände när jag var ut för, mmmmm, två veckor sedan.
Träffade på en person som jag inte sett sen Tobbebobbes student. Han glassade fram på dansgolvet och började dansa med mig. Jag tror ju benhårt att han känner igen mig (särskillt eftersom han är där med en som jag har känt sen jag var 10år) och tänker inte mer på det utan tar ut svängarna, dansar på och har kul. Går vidare, träffar folk från både då och nu, letar efter polarn, hänger i baren osv. Efter att vakterna schasat ut alla står vi utanför och eftersnackar. Då kommer han fram och frågar vart jag tog vägen och vem jag är. Tror ju fortfarande att han skojar så jag drygar mig lite innan jag fattar att han inte har en susning. Så jag berättar vem jag är.
Den blicken jag fick var priceless. Ögonen stora som tefat och likheten med en fågelholk var slående.
-Jag var kär i dig i tre år! säger han
-Eh, jaha... Men varför sa du ingenting då?
-Gningingäääö.......jamen, jamen, jamen. Trodde du typ visste typ. lyder den snärtiga comebacken
Lite synd eftersom jag alltid tyckt att han är grymt trevlig. Frågade varför han inte hejade på Tobbebobbes student. Visade sig att han inte hade varit medveten om att jag var där. Påpekade att jag stod nästan mitt framför honnom och ropade hans namn och undrade hur han kunde missa det. Han nämnde att han var mitt uppe i sitt eget privata helvete och med största sannorlikhet varit hög som ett hus.
-Och nu då? undrade jag försynt
-Been there, done that. Aldrig någonting starkare än öl nu.
Så hans sista minne av att vi träffats är -99. Och nu? Nu har han en 4 månaders dotter och bor i ett hus längs den slinga som jag brukar vara ute och gå längs.
Livet är bra undligt.
Han såg helt förstörd ut när han insåg att vi bor så pass nära varandra numera. Det blev inte bättre när jag sa att jag bott där i 2 år. Livet är som sagt bra undligt ibland.
MEN varför i hela friden tror folk att jag kan gissa mig till hur de känner???
xx
Kommentarer
Trackback
