Almas tankar

Börjar bli något otålig nu. Fortfarande inget internet. Det finns så mycket jag vill skriva om, tycka till om, bilder att visa. Allt från melodifestivalen till idiotin i politiken, bilderna på mitt hus, vad jag tycker och tänker om vissa personer (de kanske ska vara glada att mitt nät inte funkar), om allt. Jag känner mig vingklippt, utan röst... och det gör mig irriterad. Men jag orkar inte skriva om allt. Lägger jag energi på att vara irriterad vad finns då kvar. Nä, för tillfället rycker jag på axlarna och biter ihop. Förr eller senare kommer nätet att funka och då jäklar. Men tills dess kommer jag att, när saker och ting jäklas, följa mantrat:

Embrace it with love and let it go

Peace out för den här gången dårå