Kvarterets sötaste

är inte jag, tro det eller ej. Nej, kvarterets sötaste ligger ute på mitt berg och kliar sig just nu. Det är en av rävungarna som bor här. Eller häromkring ska jag väl säga. Nu har han, eller om det kan vara en hon, lagt sig ner och vilar lite i skuggan på berget. Jag har massvis med kort på rävungen både på mobil och på kameran. Jag ska ta och ladda upp några av bilderna här snart (hoppas jag).

Naw, så sööööt den är. Liten och fluffig. Man vill bara krama och klappa och gosa med den. Det här är väl det närmsta jag kommer ett husdjur på några år gissar jag. Någon vill ju inte ha husdjur. Dessutom sägs det att de blir skyggare när de växer upp så jag tänker njuta av den lilla tid som vi har den lilla dunbollen här i krokarna.

Det ser nästan ut som om han sover nu. Aja, jag ska försöka att inte gå ut och skrämma den utan tvinga mig själv att sitta inne och titta på den lilla sötnosen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0