Ett sista ord...

Idag tog vi ett sista avsked av Lisbeth. Minnsehögtiden hölls i all stillhet i Kapellet. Det var avskalat, värdigt och vackert. Min kollega Anna hade bundit kistdekoratonen och så gott som alla övriga blomsterarrangemang. Det var smakfullt och väldigt vackert. Dessvärre kommer inga bilder på blommorna eftersom jag inte kände mig riktigt i foto-tagen idag. Efter en kort minneshögtid gick vi ut och samlades runt familjegraven där kistan sedan säktes ned. 

                

                                                             Ögon kan tindra
                                                             Läppar kan le
                                                             Men sorgen i våra hjärtan 
                                                             Kan ingen se
   
                                            

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0